För tredje året i rad ger IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet ut en forsknings-rapport på temat alkohol. Årets tema är alkoholens skador i andra hand, ett relativt oanvänt begrepp som syftar till de skador som kan drabba samhälle och individer kring den/de som dricker alkohol. Alkoholens andrahandsskador finns inom alla områden i samhället och kan handla om trafikolyckor, våld och övergrepp i nära relationer liksom i det offentliga rummet, barn som far illa samt förlorad arbetskapacitet. Syftet med rapporten är att, inom och utanför våra organisationer, tillgängliggöra kunskap och forskning som finns om alkoholens skador i andra hand.
En internationell forskargrupp på sex personer, under ledning av Harold Holder, en av världens främsta alkoholforskare, samlas varje år i Göteborg för att diskutera och skriva artiklar på ett förutbestämt tema. Gruppen ser över den internationella forskning som finns på området för att därefter komma fram till slutsatser och åtgärder anpassade till Sverige och de andra nordiska länderna. Tidigare år har rapporten berört ämnen som alkohol och unga vuxna och effekterna av lågdoskonsumtion.
Artiklarna i rapporten riktar sig till en bred målgrupp och kan läsas av alla med intresse för folkhälsofrågor. För en fördjupning i ämnet finns även en engelsk version med metodbeskrivning och källhänvisningar. Den engelska versionen finns tillgänglig på våra respektive hemsidor.
Vi hoppas att rapporten ska engagera och ge värdefull information om aktuella rön inom alkoholforskningen.
Johnny Mostacero
Förbundsordförande
IOGT-NTO
Kerstin Nilsson
Ordförande
Svenska Läkaresällskapet
Alkoholens andrahandseffekter är omfattande och påverkar de flesta delar av samhället. Det kan handla om fosterskador, oro och sämre skolresultat för barn och ungdomar, olyckor, vårdkostnader och våld, för att bara nämna några områden. Här följer en sammanställning av resultat från forskningen som visar hur alkoholens andrahandsskador yttrar sig och vilka förebyggande åtgärder som visat sig vara mest effektiva.
• Alkohol orsakar skador på många fler än konsumenten själv, det vill säga alkohol har stora ”andrahandseffekter”.
• Alkoholens effekter i andra hand är ett starkt motiv för kraftfulla alkoholpolitiska åtgärder för att skydda alla människors hälsa och välbefinnande i Sverige.
• Fram tills rätt nyligen har det inte funnits mycket forskning om omfattning och typer av skador i andra hand av alkohol. Den här rapporten beskriver senare tids forskning och ger rekommendationer om hur skadorna kan förebyggas.
• Alkohol är den sjätte största riskfaktorn globalt för sjukdom och dödsfall som är möjlig att förebygga enligt den senaste uppskattningen av den globala sjukdomsbördan, större än hög kolesterolnivå och de flesta dietfaktorer.
• Alkohol är den största riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan för personer mellan 15 och 49 år, före till exempel rökning eller högt blodtryck.
• Ingen annan av de drygt sextio riskfaktorerna i beräkningarna av den globala sjukdomsbördan berör så många olika typer av sjukdomar och skador som alkohol. Det illustrerar alkoholens giftverkan på alla kroppens vävnader och organ genom flera olika fysiologiska och psykologiska mekanismer.
• På liknande sätt är andrahandsskadorna av alkohol av många olika slag och omfattar bland annat påverkan på barn och familjer, olycksfall och våld, skador på egendom och negativ ekonomisk påverkan.
• Om man lägger till andrahandsskadorna till skadorna på konsumenten själv har de totala skadorna av alkohol uppskattats till ungefär dubbelt så stora som skador av tobak, som idag är den näst största riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan.
• Exempel på alkoholens effekter i andra hand är trafikolyckor och rattfylleri, sexuella övergrepp, våld i hemmet, barnmisshandel och vanvård, skadegörelse samt förlorad produktivitet.
• I 20–25 procent av alla dödsolyckor med motorfordon i Sverige har minst en av förarna varit rattfull under de senaste åtta åren.
• Enkätundersökningar visar på att 50 000 svenska hushåll har ekonomiska problem på grund av en familjemedlems alkoholkonsumtion, 30 procent av vuxna svenskar har under det senaste året haft haft negativa erfarenheter i samband med alkohol på grund av någon familjemedlem eller annan närståendes och 10 procent på grund av någon främmande person.
• I höginkomstländer står andra än konsumenten för mer än hälften av alkoholens kostnader (till exempel kostnader för offentlig verksamhet och kostnader för enskilda individer som inte orsakar kostnaderna).
• Den största delen av alkoholens andrahandseffekter orsakas av berusningsdrickande men samtidigt orsakas majoriteten av effekterna av personer som inte är alkoholberoende.
• De effektivaste sätten att förebygga alkoholens andrahandseffekter och kostnader är politiska åtgärder som höjer priset i förhållande till inkomsterna och minskar hur lättillgänglig alkoholen är; att enbart ”behandla” dem som har ett beroende förebygger bara en liten del av alkoholens andrahandsskador.
• Exempel på åtgärder som bör stärkas är bland andra: öka priset på alkohol med hjälp av skatt, införa minimipriser som särskilt påverkar de billigaste produkterna, begränsa antalet försäljningsställen som säljer alkohol, begränsa försäljningstiderna och -dagarna för alkohol och höja åldersgränsen för när personer får köpa eller inneha alkohol. Sverige bör särskilt lägga vikt vid att begränsa gränshandeln med alkohol, som för närvarande försvagar effekten av Systembolaget samt vid internetförsäljning, som kan bli ett hot längre fram.
Det är väl känt att alkoholen orsakar många olika typer av medicinska och sociala skador på konsumenten själv, men den här rapporten sammanfattar de skador som drabbar andra än konsumenten själv. En ny svensk studie visar att 30 procent av svenskarna har en närstående som dricker för mycket och hälften av dessa, 15 procent av alla svenskar, påverkas negativt av att någon närstående dricker.
Alkohol är unik som riskfaktor i och med att samhällets kostnader i andra hand, enligt flera uppskattningar, är mer omfattande än de direkta kostnaderna för den som konsumerar alkohol. Detta har visats nyligen i den svenska Missbruksutredningen och liknande resultat finns från andra länder, till exempel Skottland och Australien. Ett annat sätt att visa på det här finns i en studie där drogrelaterade skador i Storbritannien rangordnas efter storlek. Där uppskattades alkoholens skador i andra hand vara dubbelt så stora som skadorna på konsumenten själv. De sammanlagda skadorna av alkohol, både i andra hand och på konsumenten, uppskattades vara nästan dubbelt så stora som de samlade skadorna orsakade av tobak, alltså inklusive från passiv rökning.
Det är till stor del de här indirekta effekterna som har varit skälet till att införa lagar som begränsar alkoholrelaterade skador i många länder, även så i Sverige. Det här var den huvudsakliga drivkraften bakom de restriktiva alkoholpolitiska åtgärder som infördes i Sverige under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. I Svenska Läkaresällskapets rapport ”Alkoholen och samhället” från 1912 var de sociala problemen som alkoholen orsakade – berusning på offentlig plats, påverkan på hustru och barn, fattigdom och brott – som var motivet till förslagen på de politiska åtgärder som ställdes i rapporten. Svenska Läkaresällskapets rapport kom att bli grunden för den svenska alkohollagstiftningen från 1920 med ett inflytande som lever kvar ännu på 2000-talet.
Den svenska Alkoholpolitiska Utredningen, APU, som lade fram sitt betänkande 1974, konstaterade att det inte fanns mycket forskning om alkoholens sociala skadeverkningar såsom påverkan på barn eller ekonomiska effekter, men att man hade rimlig kunskap från forskningen om de allvarligaste medicinska konsekvenserna. Trots detta menade utredningen att de sociala problem som alkoholen orsakar var viktigare och mer omfattande än de medicinska. Utredningen föreslog att totalkonsumtionen skulle användas som en övergripande indikator för alkoholproblemen, särskilt som man noterade att andelen högkonsumenter av alkohol blev större när alkoholkonsumtionen i medeltal per person steg.
Det är först under de senaste årtiondena som forskningen har börjat intressera sig för alkoholens andrahandsskador. Ännu år 2001, när WHO Europa gav ut en bok om alkoholens sociala problem, hade inledningskapitlet rubriken ”Alkoholens sociala konsekvenser – den bortglömda dimensionen?”. Världshälsoorganisationens imponerande projekt för att uppskatta den globala sjukdomsbördan har inte tagit med andrahandsskador från de olika riskfaktorerna, utom rökning som enda undantag, där effekten av så kallad passiv rökning räknas med. Uppskattningen av alkoholens roll för sjukdomsbördan omfattar därför endast en del av alkoholens konsekvenser i en befolkning.
Viktiga lärdomar finns att hämta från tobaksområdet, särskilt den stora betydelse som forskningen om rökningens andrahandseffekter hade för politiken. Andrahandseffekterna är av olika slag, huvudsakligen biologisk giftverkan i tobakens fall och sociala effekter eller beteendeförändringar när det gäller alkohol. Men i båda fallen är de starka argument för samhället att skydda dem som påverkas av andras konsumtion.
Alkohol skiljer sig från andra riskfaktorer genom att den påverkar så många olika områden, medicinskt och socialt. Ingen annan riskfaktor i den globala sjukdomsbördan påverkar så många olika slag av sjukdomar och skador som alkohol, vilket illustrerar alkoholens allmänna giftverkan på all vävnad och alla organ i kroppen. På liknande sätt är listan på olika sociala skadeverkningar av alkohol lång och beskrivs sammanfattande i den här rapporten. Det är i själva verket svårt att hitta någon del av samhället som inte påverkas negativt av alkohol.
Den här rapporten ger en uppdaterad översikt av forskningen om alkoholens skador i andra hand. Även om antalet vetenskapliga studier är betydligt färre än för medicinska effekter av alkohol, bidrar de till att lägga en starkare grund för alkoholpolitiska åtgärder.
Ur Alkoholen och samhället, 1912:
”Alkoholens förråande inflytande på andan inom hemmet och äktenskapet torde vara en av de viktigaste posterna på dess debetsida … dessa »små» intryck, som dagligen och omärkligen trycka sin stämpel på barnens mottagliga sinnen … solidaritetskänslan mellan familjemedlemmarna lider, förmågan att lämpa sig efter hvarandra för att vinna trefnad och lugn likaså, själfbehärskningen har dålig jordmån, sanningskärleken och öppenheten få vika; hårda ord, gräl, förhärdande och skamlösa uppträden … den hygieniska vården af hemmet och barnen blir eftersatt … modern måste om dagarna lämna hemmet för att genom arbete utomhus hålla det uppe … äktenskapliga misshälligheter … arbetsförmågan … den skada alkoholen härvid utöfvar icke kan i siffror uttryckas”
[Svenska Läkaresällskapet. (1912). Alkoholen och samhället: betänkande angående de samhällsskadliga inflytanden bruket af rusdrycker medför jämte förslag till systematiska åtgärder för deras bekämpande i Sverige. Stockholm: Isaac Marcus’ boktr.-aktiebolag. Sid. 20-21]
Innan vi tittar på olika typer av andrahandsproblem som alkoholen medför, är det viktigt att se vilken betydelse olika konsumtionsmönster har för effekterna. Att dricka till den punkt, och förbi, där sinnesfunktionerna försämras, är orsaken till en stor majoritet av problemen och en avgörande faktor för alkoholens andrahandsskador. Med försämrade sinnesfunktioner menas att ha så mycket alkohol i blodet att utförandet av vissa uppgifter påverkas. Till exempel, för olyckor med motorfordon kan en påverkan märkas vid 0,2 promille trots att detta är under gränsen för vad som räknas som rattfylleri i de flesta länder. För andra områden än olycksfall är nivåerna där en försämring blir märkbar inte lika tydligt definierad och kan variera från person till person. Det är viktigt att komma ihåg att körförmågan försämras vid alkoholnivåer i blodet som är klart lägre än de nivåer där personen själv känner av, eller andra börjar märka, en berusningseffekt.
Berusning och nedsatt funktion på grund av alkohol kan medföra flera övergående fysiologiska och psykologiska förändringar som ökar risker för skador på andra, till exempel försämrad koordination, längre reaktionstid, försämrad självkontroll och bedömningsförmåga, nedsatt exekutiv funktion (fokusering, planering, ta initiativ etc.) och aggressivitet. Det är även möjligt att kroniskt hög alkoholkonsumtion orsakar bestående neurologiska och fysiologiska förändringar som också kan öka risken för andrahandseffekter. Personer med hög genomsnittlig alkoholkonsumtion har dessutom ofta försämrade funktioner, ibland under längre perioder, och dricker det mesta av alkoholen, fem eller flera standardglas, vid samma tillfälle. Alkoholberoende, det vill säga alkoholism, medför vanligen försämrad arbetsförmåga och andra effekter som kan påverka andra än konsumenten själv.
Alkoholen orsakar eller bidrar till ett brett spektrum av tillstånd eller händelser som kan skada andra än konsumenten själv. De här tillstånden eller händelserna finns inom flera samhällsområden som hälsovård, socialvård, kriminalvård och rättsväsende samt ekonomi. Konsekvenserna rör sig från allvarliga (dödsfall) till sådana som mest kan ses som irriterande (att inte kunna somna i vanlig tid på grund av oväsen). Vissa av konsekvenserna är väl kända (till exempel bilolyckor till följd av alkoholkonsumtion, fosterskador på grund av alkohol och sexuellt överförbara sjukdomar), andra har börjat uppmärksammas under senare tid (till exempel HIV/AIDS och turberkulos), medan vissa inte har uppmärksammats ännu. Många konsekvenser är akuta (omedelbara eller i nära anslutning till konsumtionstillfället), andra är mer kroniska till sin natur (en följd av alkoholkonsumtion under en längre tid, ibland flera år).
Sjukdomar kan mätas genom den dödlighet de orsakar och ekonomiska konsekvenser kan mätas i termer av pengar, men vissa av andrahandseffekterna kan vara svåra att hitta lämpliga mått för. Dessutom är det svårt att summera effekter från olika områden, till exempel sociala skador, ekonomiska kostnader och konsekvenser för hälsan. En studie från Storbritannien har utvecklat ett sammansatt skadeindex med hjälp av en expertpanel och en beslutsanalys över flera kriterier för att jämföra effekterna av tjugo psykoaktiva substanser på ett flertal områden. Av de tjugo substanserna orsakade alkohol den största totala skadan och den största skadan i andra hand. Alkoholens andrahandsskada bedömdes till exempel vara tre gånger större än tobakens skada i andra hand. Alkohol var också den enda av substanserna som orsakade större andrahandsskador än skador på konsumenten själv.
Forskningen om alkoholens effekter i andra hand baserar sig främst på epidemiologiska metoder, det vill säga studier om hur ofta olika effekter uppstår i olika grupper med hänsyn till uppgifter om alkoholkonsumtion från enkätundersökningar eller konsumtion i medeltal per person i en befolkning. Dessutom kan ”direkta” uppgifter om alkohol bestämmas genom att mäta mängden alkohol i blodet (till exempel vid trafikolyckor) eller genom självrapportering. Det kan dock vara svårt att avgöra hur stor del av en viss effekt som kan anses vara i andra hand jämfört med en förstahandseffekt.
Skador på andra är ett viktigt skäl för förebyggande åtgärder. Därför bör forskning om alkoholens andrahandsskador få hög prioritet. Trots de luckor och brister som finns i forskningen innehåller de följande avsnitten en genomgång av områden där alkoholens andrahandseffekter är viktiga, väl kända och väl kvantifierade.
Många som dricker alkohol är också föräldrar eller har en central roll i en familj, till exempel mor- eller farförälder, syskon eller vårdnadshavare. Alkoholkonsumtionen är utbredd bland svenska föräldrar liksom bland föräldrar i de flesta väst-europeiska länder. Enligt en rikstäckande enkät 2007 uppskattades 380 000 barn i Sverige leva med en förälder som hade ett riskbruk av alkohol. När en vårdnadshavare har en hög konsumtion av alkohol, antingen tillfälligt eller regelbundet, ökar risken för direkta eller indirekta skador för sårbara familjemedlemmar.
I de flesta samhällen är acceptansen låg för skador från missbruk av alkohol på barn eller andra familjemedlemmar. Påverkan på familjen av alkoholkonsumtion, oftast mäns konsumtion, var drivkraften bakom krav på alkoholkontroll under 1800- och 1900-talen. I en svensk enkät genomförd av Folkhälsoinstitutet svarade två tredjedelar att det var acceptabelt att bli berusad hemma när barn inte var närvarande, men mindre än tio procent tyckte det var acceptabelt när barn var närvarande. Data från andra länder visar på samma förhållande men vissa undersökningar visar att trots att de flesta säger att det är olämpligt att vara berusad i en omvårdande roll berusar sig många vuxna åtminstone ibland i närvaro av barn.
Barn till storkonsumenter av alkohol måste ofta hantera många dagliga utmaningar. Veten-skapliga bevis för försvagad familjefunktion och negativ påverkan på barns liv från andras alkoholkonsumtion finns från ett flertal länder.
Svenska data från över 600 000 barn visar att barn med föräldrar som har en missbruksdiagnos oftare lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet. Av de som fortsatte till gymnasiet hade de här barnen 20 procent lägre resultat på betygen än andra barn. En annan studie som följde nästan en halv miljon barn i Sverige tills de fyllde 35 år visade att 3 procent av barnen hade växt upp i familjer där minst en av föräldrarna hade en diagnos för missbruk. De här barnen hade fyra till sju gånger så hög risk att utveckla ett missbruk och tre gånger högre risk att dö före 35 år ålder, jämfört med hela gruppen. Stöd från socialtjänst var fyra gånger så hög i gruppen
med föräldrar med missbruksdiagnos och i vuxen ålder hade barnen också mer ekonomiskt stöd på grund av kroniska sjukdomar.
I en irländsk undersökning svarade var tionde vuxen att deras egna barn hade utsatts för flera skador på grund av någon annans drickande. Bland annat rörde det sig om att de hade lämnats i osäkra situationer, verbala och fysiska övergrepp eller de hade varit vittne till allvarligt våld i hemmet. Skador på barn var vanligare när de vuxna hade lägre socioekonomisk status eller hade regelbundna riskfyllda alkoholvanor.
Barn i Australien med minst en förälder med hög alkoholkonsumtion är oftare utsatta för familjegräl, skador, vanvård, övergrepp och våld. Barnen är oftare vittnen till fysiska bråk eller olämpligt beteende och löper större risk för att bli utsatta för verbala övergrepp, lämnade oövervakade eller i osäkra situationer, bli fysiskt skadade eller utsatta för våld i hemmet.
En studie från USA om föräldrars dryckesmönster, försäljningsställen för alkohol samt barnmisshandel fann att föräldrar som drack oftare hemma, på fester eller barer oftare använde fysisk bestraffning mot sina barn. Det verkade också som att risken för att barn utsattes för fysisk bestraffning ökade med hur stor volym alkohol föräldern drack på barer, som en dosresponseffekt.
En studie från Ryssland visade att ju mer alkohol pappor drack, desto mindre tid ägnade de åt sina barn.
Barn lär sig om alkohol från många olika håll som från jämnåriga, media, samhället och familjemedlemmar. Till en början påverkas barnens grundläggande kunskaper, attityder, förväntningar och avsikter av familjen, särskilt av föräldrarna. Barn ser ofta föräldrarna dricka, hör när de talar om sitt eget drickande eller ser vad som händer när föräldrarna dricker. Det finns övertygande bevis för att högre alkoholkonsumtion hos föräldrar är en riskfaktor för högre konsumtion av alkohol hos deras barn. Barn och ungdomar kan komma att börja dricka alkohol efter att ha observerat sina föräldrars dryckesbeteende och antar ofta föräldrars värderingar och normer.
Det har visats många gånger att barn till föräldrar med ett alkoholberoende har lättare för att utveckla alkoholism, andra missbrukssjukdomar (tobak, narkotika) och psykisk sjukdom (humörstörningar, ångeststörningar, schizoid personlighetsstörning, spelproblem). Det verkar också finnas tydliga men varierande könsskillnader när det gäller risk, beroende på vilken sjukdom det handlar om. Döttrar verkar löpa större risk för att utveckla ett alkoholberoende senare i livet på grund av pappans eller mammans beroende. För söner verkar mammans beroende spela en mindre roll. Att barn har större risk för beroende på grund
av föräldrars beroende orsakas antagligen av en kombination av både ärftliga faktorer och en gemensam familjemiljö. I en översikt av betydelsen av arv respektive miljö för alkoholkonsumtion skriver forskarna: ”… att börja dricka alkohol bestäms främst av den omgivande miljön, medan dryckesmönstret bestäms huvudsakligen av genetiska faktorer, som i sin tur påverkas av miljön.”
Utöver de familjesvårigheter och sociala svårigheter som barn till högkonsumenter av alkohol ofta möter, har barnen högre risk för fysiska och psykiska problem, ofta med konsekvenser över lång tid. Barn till högkonsumenter eller personer med beroende har högre risk för ångest, depression, självmord i tonåren, ätstörningar, övervikt, försämrad allmänhälsa, sjukhusvård, olycksfall, försämrad kognitiv utveckling, FAS (fetalt alkoholsyndrom) och FASD (fetala alkoholspektrumstörningar).
Alkohol har de överlägset allvarligaste neurologiska och beteendemässiga effekterna på foster av alla missbrukssubstanser, inklusive heroin, kokain och cannabis. Alkohol är en välkänd fosterskadande substans och passerar moderkakan i stort sett i samma koncentration som i mammans blod. Alkoholens egenskaper när det gäller påverkan på fostrer har fått stor uppmärksamhet i forskningen och bland allmänheten under de senaste decennierna. De exakta förhållandena mellan mammans alkoholkonsumtion och skador på fostret är inte helt klarlagda, särskilt när det gäller tröskelvärden för ökad risk och tidpunkt för exponering. Men det är ingen tvekan om att alkohol kan ha oåterkalleliga, negativa långsiktiga konsekvenser för barnet, inklusive missbildningar och utvecklingsstörningar.
Det kanske mest välkända problemet som alkohol orsakar på foster är FAS, fetalt alkoholsyndrom, ett allvarligt tillstånd orsakat av att ha varit utsatt för en hög nivå av alkohol i fosterstadiet och som yttrar sig i utseendeförändringar i ansiktet (och vanligtvis en rad av fysiska missbildningar), försämrad tillväxt, onormala funktioner och strukturer i det centrala nervsystemet och livslång försämrad kognitiv utveckling. Påverkan från alkohol under fosterstadiet kan också orsaka ett spektrum av mer subtila och varierande negativa konsekvenser som samlat brukar kallas FASD (fetala alkoholspektrumstörningar). Påverkan på individens utveckling och potential är bestående hela livet och personer som drabbas får inlärningssvårigheter, ökad risk för psykisk sjukdom, missbruksproblem och kriminalitet.
Högre nivåer av alkoholkonsumtion hos gravida kan också påverka barnets födelsevikt. En systematisk översikt och meta-analys kom fram till att kvinnor som drack i medeltal 1,5 standardglas per dag hade en ökad risk för att föda i förtid och för att barnen skulle ha låg födelsevikt.
Även låga eller måttliga nivåer av alkohol-konsumtion under graviditeten har visat sig kunna ha ogynnsamma effekter på barnet, bland andra tillvänjning till stimuli, långsamma reaktioner, ouppmärksamhet, hyperaktivitet, inlärningsproblem, problem med uppmärksamhet och impulsivitet, minnesproblem, lättdistraherad och humörstörningar. Personer som i fosterstadiet har varit utsatta för alkohol från måttligt drickande har visat sig även i vuxen ålder kunna ha problem med uppmärksamhet och exekutivfunktionen, som ger upphov till svårigheter med problemlösning och vardagsfunktioner, ökad andel av antisocialt syndrom och högre andel av alkohol-, narkotika- och tobaksberoende. Den här forskningen visar att alkohol kan påverka inlärning eller sociala funktioner även om moderns konsumtion har varit måttlig och på en social nivå. Påverkan från konsumtion i dessa nivåer har i USA angetts som den vanligaste orsaken till försenad mental utveckling och den främsta påverkbara orsaken till missbildningar vid födseln, vilket ger upphov till påtagliga utbildnings- och folkhälsokostnader.
Många studier har visat på ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och skilsmässa. Några väl utformade studier från USA har visat en signifikant ökad risk för skilsmässa bland gifta högkonsumenter. En studie som jämförde medelkonsumtion per invånare med antalet skilsmässor per invånare i USA:s delstater från 1934 till 1987 fann att en ökning av medelkonsumtionen med en liter medförde 20 procents ökning av antalet skilsmässor. En senare amerikansk studie som följde personer över flera år fann att par där en av makarna drack mycket hade högre risk för skilsmässa jämfört med par där båda drack mycket eller där ingen av makarna drack alkohol. Men en studie från Ryssland fann att risken för skilsmässa var högre för par där båda makarna hade en hög konsumtion av alkohol.
Några studier har försökt uppskatta alkohol-
konsumtionens påverkan på andra familje-medlemmar genom enkätundersökningar bland ett representativt urval av en befolkning. I en rikstäckande svensk undersökning 2005 svarade två procent att det fanns någon i hushållet som hade alkoholproblem. Dessa svarande hade en lägre livskvalitet än de som inte hade någon när-
stående med alkoholproblem. De områden som påverkades mest var allmän hälsa, smärta och obehag, energi och trötthet, arbetsförmåga och sex. I en studie från Australien svarade 17 procent att de påverkades negativt av en familjemedlems alkoholkonsumtion. Hälften, det vill säga drygt åtta procent, påverkades ”mycket”. Av de 17 procenten som svarade att de påverkades angav 28 procent att det handlade om en partner eller ex-partner, 14 procent en förälder, 19 procent ett barn, 20 procent ett syskon och 17 procent en annan släktning som påverkade dem mest. 66 procent avgav att såras känslomässigt eller försummas som det vanligaste problemet. Det näst vanligaste problemet var negativ påverkan i ett socialt sammanhang (65 procent) och på tredje plats kom att vara inblandad i gräl (63 procent).
En översikt av 60 studier om förhållandet mellan alkoholkonsumtion och äktenskaplig funktion visade att alkoholism bland makar är maladaptiv, det vill säga har en negativ inverkanpå utvecklingen av förhållandet. En hög eller problematisk alkoholkonsumtion har ett
samband med att en partner är mindre tillfreds med äktenskapet samt att det är vanligare med negativa beteendemönster i samspelet mellan makarna och vanligare med våld inom äktenskapet. En metaanalys av 50 studier om alkohol och partnervåld fann ett litet eller måttligt samband mellan alkoholkonsumtion/alkoholmissbruk och manligt partnervåld. Sambandet mellan alkohol och aggression var starkast bland dem med mer allvarliga alkoholrelaterade problem. Risken för våld verkar också variera beroende på kombinationen av alkoholvanor hos sin partner. I en studie av amerikanska par medförde alkoholkonsumtion dubbelt så stor risk för partnervåld jämfört med par som inte drack alkohol. Risken ökade både när båda parter var måttliga konsumenter och när båda drack ofta. Risken ökade tre gånger när det var stora skillnader i konsumtionsvanor, till exempel när en partner drack ofta och den andra sällan. Många fall av misshandel i hemmen där förövaren är man och offret kvinna handlar om sexuella övergrepp. Enligt en uppskattning föregås så många som 75 procent av sexuella övergrepp efter alkoholkonsumtion av förövaren, offret eller båda.
Studier på befolkningsnivå har också visat att alkoholpolitiska ändringar och förändringar i tillgänglighet av alkohol påverkar förekomsten av partnervåld. En relativt ny översikt av tio studier om effekter av antal försäljningsställen fann att ett högre antal försäljningsställen hade ett samband med högre andel partnervåld. Det finns bara ett fåtal studier på sambandet mellan öppettider och partnervåld. I Australien bidrog minskade försäljningstider till att minska antalet skadade kvinnor som sökte sjukhusvård och antalet kvinnor som sökte skydd hos kvinnojourer. Forskningen om effekten av prisförändringar och skatter på partnervåld är också begränsad, men det finns en uppskattning från USA där en procents ökning av priset på alkohol medförde fem procents minskning i partnervåld mot kvinnor.
Ekonomiska problem och utarmning av resurser i hushållet är bekymmer som ofta rapporteras från familjer där någon medlem har ett alkoholmissbruk. I Sverige har det uppskattats att 50 000 hushåll (0,7 procent) har haft tillgång till mindre pengar på grund av alkoholkonsumtionen hos någon i hushållet. Ungefär 7 procent av amerikaner har haft problem med ekonomin på grund av någon annans drickande och i Irland uppger 4,5 procent att de har haft pengaproblem av samma orsak. I Italien har forskare undersökt förhållandet mellan alkoholkonsumtion och fördelningen av hushållets resurser mellan medlemmar i hushållet. Man fann att en hög alkoholkonsumtion av någon medlem hade en signifikant påverkan på de andra medlemmarna. Det visade sig också att en mer än måttlig konsumtion av alkohol av män gav upphov till orättvis fördelning av ekonomiska resurser i relationer. Det finns få studier som har försökt att uppskatta storleken av hushållets ekonomiska förluster. En australisk enkät frågade medlemmar i hushåll som var direkt påverkade av en annan hushållsmedlems alkoholkonsumtion hur ofta och hur mycket pengar som i medeltal inte fanns tillgängligt på grund av någon annans drickande. Ungefär 30 procent svarade att hushållet hade påverkats ekonomiskt. Summorna varierade mellan 10 och 10 000 australiensiska dollar.
